Buhuu, det ser ut som skit

Det motbjudande monstret har skrivit en egen förteckning över skitsaker. Av något skäl inkluderar hon även memman, som ju kanske ser ut som skit, men som inte smakar pyton alls. På Island drack jag faktiskt en massa av deras maltöl, en populär alkoholfri läskedryck från den tiden då öl var förbjudet på Island. (I stället hade de en sorts lättöl, bjórlíki, som krogarna sen rutinmässigt stärkte med en skvätt Svartidauði, "Svarta döden", som här inte avser digerdöden eller den stora pesten, utan isländskt kvannebrännvin, som även på Alko nuförtiden lär säljas som Black Death i stället för det tidigare, prosaiska namnet Íslenzkt Brennivín.) Maltölet - eller Maltextrakt, som det heter i handeln, men det är inte något "maltextrakt", utan en läskedryck - smakar som flytande memma, och har även samma färg, men man har svårt att inte bli förtjust i den.

Monstrets åsikt om memma får mig att tänka på hur kvinnor i allmänhet ser på oss lägrestatuskarlar. Vi kan vara hur välsmakande personligheter som helst, men eftersom tjejgänget utmålat oss som skit på grund av utseendet, bemöts vi också som skit. Vi är såna här memmamänniskor.

Jag tror att jag av principiella skäl går och köper memma ikväll.